Alla länkar går till de sidor som fanns i FAQ'n från början. Guiden beskriver installation av
OpenBSD 3.6 men mycket är lika för andra versioner också. FAQ'n är en kopia av den FAQ som kan återfinnas på OpenBSD.org.
4 - OpenBSD 3.6 Installations Guide
Innehåll
4.1 - Översikt över OpenBSD installationen
OpenBSD har en robust och anpassningsbar textbaserad installation, och kan bli installerad från en enda diskett. De flesta arkitekturer har en liknande installation; men det finns vissa
skillnander. Du är uppmanad att läsa den plattformsspecifika INSTALL-texten som finns på CD-skivan eller FTP-servrarna (till exempel i386/INSTALL.i386, mac68k/INSTALL.mac68k eller sparc/INSTALL.sparc).
På de flesta plattformarna används, i OpenBSD installationen, en speciell kärna med ett antal tillbehör och installationsscript inbädddade i en förinladdad RAM disk. Efter att kärnan har laddats, packas operativsystemet upp
från ett antal komprimerade tar(1) (.tgz)
filer. Det finns flera sätt att boota installationskärnan:
- Diskett: Diskettavbildningar finns att tillgå och kan användas för att skapa en installationsdiskett från ett annat Unix-liknande system eller från ett DOS/Windows-system. Typiska namn är floppy36.fs, men fleraplattformar flera diskettavbildningar tillgängliga.
- CD-skiva: För flera palttformar finns en CD-avbildning (cd36.iso) tillänglig som gör att man kan göra en bootbar installationsskiva. Skivan innehåller bara installationskärnan - installationsfilerna måste hämtas från en FTP-server eller någon annan källa. Du kan självklart bygga en egen CD-skiva som innehåller de filer och verktyg du önskar
- bsd.rd: Den s.k RAM disk-kärnan används för att boota en redan installerad OpenBSD-partition eller för att boota över nätverket.
- Nätverk: Vissa plattformar går att boot över nätverket.
- Skriva en filsystemavbildning till en disk: en filsystemavbildning som skrivs till en redan befintlig partition som sedan kan bootas.
- Bootbara band: Vissa plattformar går att boota från ett band. Dessa band kan skapas om man följer instruktionerna som finns i INSTALL.platform.
Alla platformar har inte stöd för alla alternativ:
- alpha: Diskett CD-skiva, skriva en diskettavbildning till hårddisken.
- amd64: Diskett , CD-skiva, nätverk.
- cats: CD-skiva.
- hp300: CD-skiva, nätverk.
- hppa: Nätverk.
- i386: Diskett , CD-skiva, nätverk.
- mac68k: Installerad (och bottad) med program som körs under Mac OS. Se INSTALL.mac68k för detaljer.
- macppc: CD-skiva, nätverk.
- mvme68k: Nätverk, bootbara band.
- mvme88k: Nätverk, bootbara band.
- sparc: Diskett , CD-skiva, nätverk, skriva en avbildning till en swap-partition, bootbara band.
- sparc64: Diskett (U1/U2), CD-skiva, nätverk, skriva en avbildning till en partition.
- vax: Diskett, nätverk.
Alla plattformar utom mac68k kan använda bsd.rd för ominstallation eller uppgradering.
När installationskärnan är bootad har du flera val
för att hämta de sista installationsfilerna.
Återigen stödjer inte alla plattformar alla alternativ.
- CD-skiva:Självklart, föredrar vi att du använder de officiella CD-skivorna, men för spciella behov kan du göra din egen.
- FTP: Antingen en av OpenBSD's FTP-speglar eller från din egna lokala FTP-servrar som har installationsfilerna.
- HTTP: Antingen en av OpenBSD's HTTP-speglar eller från din egna lokala webservrar som har installationsfilerna.
- Lokal hårddisk: I många fall kan du ha installationsfilerna på en partition på en lokal hårddisk. Till exmepel på i386, kan du installera från en FAT-partition eller från en CD-skiva formaterad i ISO9660, Rock Ridge eller Joliet format. I vissa fall måste du själv montera filsystem före användning.
- NFS: Vissa plattformar tillåter att installationsfilerna hämtas från NFS monteringar.
- Band: Installationsfilerna kan också hämtas från stödda band.
4.2 - Inför installationen
Innan du börjar installationen bör fundera på vad du vill. Dessa punkter är några du bör fundera på:
- Datorns namn
- Hårdvaran i datorn
- Kolla att din hårdvaran är kompatibel.
- Om du använder ISA, måste du ha tillhörande inställningar och kolla att de stämmer med vad OpenBSD vill ha.
- Installationsmetod (CD-ROM, FTP, etc.)
- Hur kommer systemet bli uppdaterat och patchat?
- Om det sker "lokalt" behöver du tillräckligt med utrymme åt källkodsträdet och byggandet.
- I annnat fall behöver du ha tillgång till maskinen som du kan bygga en patchad release på.
- Önskad hårddisk layout
- Behöver existerande data sparas någon annan stans?
- Kommer OpenBSD finnas tillsammans med ett annat OS på systemet? Om så är fallet, hur kommer det gå till? Behöver du en "boot manager"?
- Kommer hela hårddisken användas till OpenBSD, eller behöver du en annan partition/OS? (eller spara utrymma för framtida behov)?
- Hur vill du lägga upp "sub-partitionerna" av OpenBSD-delen av hårddisken?
- Nätverksinställningar, om du inte använder DHCP:
- Domännamn
- Adress till domännamnservrar
- IP-adress och subnätmask för varje NIC
- Gateway-adress
- Kommer du köra "X Window System"?
4.3 - Skapa bootbara OpenBSD installationsmedier
Som exempel kommer vi titta närmare på installationavbildningar för plattformarna
i386 och sparc.
På i386-plattformen har man 6 olka installationsmedier att välja mellan:
- floppy36.fs(Skrivbords PC) har stöd för många PCI och ISA NICs, IDE och enklare SCSI-adaptrar och vissa PCMCIA. De allra flesta användare använder denna diskett för installation.
- floppyB36.fs(Servrar) har stöd för många RAID-produkter och vissa mindre vanliga SCSI-adpatrar. Men, stöd för standard SCSI-adaptrar och många EISA och ISA NICs har tagits bort.
- floppyC36.fs(Laptops) har stöd för CardBus och PCMCIA som är vanligt på bärbara datorer.
- cdrom36.fs är egentligen en kombination av de tre tidigare. Kan användas för att skapa bootbara 2.88M disketter men mer vanligt för att skapa en egen komponerad bootbar CD-skiva.
- cd36.iso är en ISO9660 avbildning som används för att skapa bootbara CD-skivor med vanliga CD-brännarprogram på de vanligaste plattformarna. Denna har flest antal drivrutiner och rekommenderas om din dator kan bootas från CD-läsaren.
- cdemu36.iso är en ISO9660 avbildning som använder en typ av "diskett emulering" boot som använder 2.88M diskett- och cdrom36.fs-avbildningen. Önskan är att så få som möjligt använder denna typ - de flesta använder cd36.iso, använd bara cdemu36.iso om inte cd36.iso fungerar för dig.
Det kan förekomma situationer där ett medie har stöd för din SCSI-adapter och ett annat medie som har stöd för ditt nätverkskort. Som tur är, är det en ovanlig händelse och kan vanligtvis arbetas runt.
Användare av sparc har tre olika medier att välja mellan:
- floppy36.fs: Stödjer system med diskettstation.
- cd36.iso En ISO-bild som möjliggör skapandet av en bootbar CD-skiva för SPARC.
- miniroot36.fs Kan skrivas till en swap-partition och därefter bootas.
4.3.1 - Skapa installationsdisketter i Unix
För att formatera en diskett använder du fdformat(1). Detta kollar även efter "bad sectors".
# fdformat /dev/rfd0c Format 1440K floppy `/dev/rfd0c'? (y/n): y Processing VVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVV done.
|
Om utskriften är samma som ovan är disketten klar för att användas. Men om du inte ser alla "V" är antagligen disketten trasig och du bör testa en annan.
Vissa Unixsystem har andra kommandon för att formatera disketter. Kolla ditt systems dokumentation för mer information.
När du har en formaterad diskett är det dags att skriva installationsavbildningen på den. För att göra så kan du använda
dd(1)
Exempel på hur du använder dd(1):
# dd if=floppy36.fs of=/dev/rfd0c bs=32k
|
När väl det är gjort är det bra att kolla att avbildningen stämmer med din diskett, använd cmp(1). Om disketten stämmer med avbildning får du upp en ny prompt.
# cmp /dev/rfd0c floppy36.fs
|
4.3.2 - Skapa installationsdiskett i Windows eller DOS
Denna del beskriver hur du gör en installationsdiskett i Windows eller DOS. Du kan skaffa verktygen som används från mappen
tools på OpenBSD's FTP eller dess speglar. Du kan också hitta dem i mappen 3.6/tools på CD1 om du har köpt OpenBSD.
För att förbereda en diskett i MS-DOS eller Windows använder du formateringsverktyget för att formatera disketten.
För att sedan skriva installationsavbildningen till disketten använder du rawrite, fdimage, eller ntrw.
rawrite fungerar inte i Windows NT, 2000 eller XP.
Både FDIMAGE.EXE och RAWRITE.EXE är MS-DOS-program och därmed är det MS-DOS's "8.3" namngivningsregler som gäller.
Eftersom floppyB36.fs och floppyC36.fs har längre namn än som är giltigt måste du ta reda på hur du gör om namnen till "8.3 format" innan du använder FDIMAGE.EXE eller RAWRITE.EXE för att skapa disketterna.
Exempelanvändning av rawrite:
C:\> rawrite RaWrite 1.2 - Write disk file to raw floppy diskette
Enter source file name: floppy36.fs Enter destination drive: a Please insert a formatted diskette into drive A: and press -ENTER- : Enter
|
Exempelanvändning av fdimage:
C:\> fdimage -q floppy36.fs a:
|
Exempelanvändning av ntrw:
C:\> ntrw floppy36.fs a: 3.5", 1.44MB, 512 bytes/sector bufsize is 9216 1474560 bytes written
|
4.3.3 - Skapa en bootbar CD
För att skapa en CD kan du använda cd36.iso. Om du kör i386 kan du också använda cdrom36.fs som en bootbar diskettavbildning som används för att boota i386 från CD-läsaren.
Det exakta tillvägagångsättet är upp till dig att avgöra beroende på vilket cd-brännarprogram du använder.
Exempel på program för OpenBSD:
4.4 - Boota OpenBSD installationsmedia
Boota i386
Att boota ett installationsmedia på i386 är oftast inget nytt för de flesta. Om du använder en diskett trycker du helt enkelt in den i diskettstationen och startar datorn.
Därefter kommer installationen laddas, om "floppy boot" är möjlig (en inställning i datorns BIOS). Om du vill boota med en CD måste ställa in datorns BIOS att boota från CD-läsaren.
Vissa äldre BIOS har inte denna inställning/möjlighet och därmed måste du boota datorn med en diskett istället. Var inte orolig; även om du bootar från en diskett kan du fortfarande installera från CD-skivan.
Du kan också börja installera genom att boota bsd.rd från en redan existerande OpenBSD-partition, eller till och med över nätverket med hjälp av PXE.
Boota sparc/sparc64
OBS: På sparc64 är det endast SBus-maskiner (Ultra 1, Ultra 2) som går att boota med diskett.
Boota datorn genom att placera OpenBSD-installationsdisketten i diskettstationen och starta datorn. Sedan använder du kommandona nedan för att boota:
För att boota med CD-skivan placerar du den i CD-läsaren. Om din Sun-maskin bara har en CD-läsare går du direkt till "boot prompten" och skriver 'boot cdrom':
Självklart kommer detta bara att fungera i "new command mode". Om ser en "old command prompt" (en högerpil) skriver du 'n' för "new command mode".
(Om du använder en gammal sparc (pre-sun4c) finns antagligen ingen "new command mode". I detta fall får du exprimentera lite.) Om du har flera CD-läsare måste sätta i CD-skivan i rätt läsare.
Testa probe-scsi i "new command mode".
ok probe-scsi
Target 0 Unit 0 Disk QUANTUM LIGHTNING 365S Target 1 Unit 0 Removable Disk QUANTUM EMPIRE_1080S Target 3 Unit 0 Removable Disk Joe's CD-ROM
|
Lista nu ut vilken CD-läsare du ska boota med. Lägg "Target"-numret på minnet.
4.5 - Installationen
4.5.1 - Starta installationen
Nu är det äntligen tid för att installera. När datorn bootar upp kommer kärnan och alla andra program som behövs av installationen laddas in i minnet.
Det vanligaste problemet när man bootar upp är en dålig diskett eller ett problem med läsaren. Disketten är fullpackad - alla små fel kommer skapa stora problem.
Under nästan hela installationen kan du avbryta den genom att tryck CTRL-C och dessutom starta den igen utan att starta om datorn genom att skriva install i prompten.
Om bootprocessen lyckas kommer du se väldigt mycket text. Texten, vit med blå bakgrund på många plattformar, är den s.k dmesg, det är kärnan som berättar vilken hårdvara som har hittats och var.
Var inte orolig om du inte kommer ihåg texten, en kopia av texten finns i /var/run/dmesg.boot. På vissa arkitekturer låter SHIFT+PGUP granska texten som redan har försvunnit på skärmen.
Efter det kommer du se:
rootdev=0x1100 rrootdev=0x2f00 rawdev=0x2f02 erase ^?, werase ^W, kill ^U, intr ^C, status ^T (I)nstall, (U)pgrade or (S)hell? i
|
Nu kommer den första frågan. Oftast har du du tre val som visas:
- Install: Installera OpenBSD på datorn, skriver över allt som finns där. Det går att lämna partitioner orörda i denna process till exempel /home, men annars ska du utgå från att allt skrivs över.
- Upgrade: Installerar nya installations filer på datorn, men skriver inte över några inställningar, användardata eller ytterligare program. Ingen diskformatering sker, /etc och /var skrivs inte heller över.
- Du får inget val om att installera etc36.tgz Efter installationen måste du manuellt fixa ändringar med etc36.tgz till ditt system innan du kan förvänta dig att systemet ska fungera. Detta är ett viktigt steg som måste göras, annars kommer inte vissa nyckelfunktioner starta så som pf(4)
- "Upgrade" skall inte användas för att hoppa över en realease. Det fungerar ofta men är inte rekomenderat. För OpenBSD 3.6 är endast en uppgradering från 3.5 till 3.6 den enda stödda uppgraderingen. Om du är tvungen att uppgradera från en äldre version är en total ominstallation rekommenderat.
- Shell: Ibland måste man utföra reperation eller underhåll av en installation som inte bootar med en normal kärna. Detta val låter dig utföra underhåll och reperationer.
Vid vissa tillfällen kommer du inte se "Upgrade". Efter en "flag day event" är det inte möjligt att upppgradera; man måste återinstallera.
I detta exempel kommer vi installera, men tillvägagångsättet för en uppgradering är snarlik.
Welcome to the OpenBSD/i386 3.6 install program.
This program will help you install OpenBSD in a simple and rational way. At any prompt except password prompts you can run a shell command by typing '!foo', or escape to a shell by typing '!'. Default answers are shown in []'s and are selected by pressing RETURN. At any time you can exit this program by pressing Control-C and then RETURN, but quitting during an install can leave your system in an inconsistent state.
Specify terminal type: [vt220] Enter Do you wish to select a keyboard encoding table? [no] Enter
|
I de flesta fall, är den standard "terminal type" som ges passande; men, om du använder en seriell konsoll för att installera, ta inte standard typen, ange en mer passande typ.
Om du inte väljer en "keyboard layout" kommer en "layout" för ett amerikanskt tangentbord väljas.
IS YOUR DATA BACKED UP? As with anything that modifies disk contents, this program can cause SIGNIFICANT data loss.
It is often helpful to have the installation notes handy. For complex disk configurations, relevant disk hardware manuals and a calculator are useful.
Proceed with install? [no] y
|
Om du tar standardvärdet här kommer installationen avbrytas och du kommer till en prompt.
4.5.2 - Förbered hårddiskarna
Att göra iordning hårddiskarna i OpenBSD skiljer sig lite mellan varje plattform. På i386 och macppc sker det i två steg.
Först använder man fdisk(8) för att skapa en "slice" (partition) åt OpenBSD. Sedan skall denna "slice" delas upp i OpenBSD-partitioner med disklabel(8).
Vissa användare blir lite förvirrade över terminologin som används här. Det verkar som ordet "partition" används på två olika sätt. Observationen är korrekt. Det finns två "lager" av partitionering under flera plattformar för OpenBSD. Det första kan ses som "operativsystempartition" som används för att olika operativsystem på samma hårddisk ska veta vilken del av disken som är deras. Det andra är OpenBSD-partitioner som är delar av det första med egna filsystem. Det första "lagret" är synligt som en partition för DOS, Windows och andra operativsystem som samlever på samma disk. Det andra "lagret" är bara synligt för OpenBSD och de operativsystem som kan läsa ett OpenBSD-filsystem.
Cool! Let's get to it...
You will now initialize the disk(s) that OpenBSD will use. To enable all available security features you should configure the disk(s) to allow the creation of separate filesystems for /, /tmp, /var, /usr, and /home.
Available disks are: wd0. Which one is the root disk? (or done) [wd0] Enter
|
"root disken" är den hårddisk som datorn bootar med och vanligtvis ligger också swap-partitionen där. IDE-hårddiskar visas som wd0, wd1, o.s.v, SCSI-hårddiskar och RAID-enheter visas som sd0, sd1 o.s.v.
Alla hårddiskar som OpenBSD hittar listas här -- om du har enheter som inte finns i listan har du antagligen oriktigt konfigurerade eller icke stödda hårddiskar.
Do you want to use *all* of wd0 for OpenBSD? [no] Enter
|
Om du svara "yes" på denna fråga kommer OpenBSD ta hela hårddisken. Det kommer i sig resultera i en standard MBR och att en partitionstabell skrivs till hårddisken -- en partition, lika stor som hårddisken satt till att vara en OpenBSD typ dessutom flaggad för att vara bootbar. Detta svar är nog det vanligaste för OpenBSD-servrar i produktionssyfte; det finns system som detta val inte bör göras.
Många Compaqs, bärbara datorer, vissa Delldatorer och andra datorer med en "maintenance"- eller "Suspend to Disk"-partition bör undvika att svara "yes" här. Om din dator redan har partitioner som du vill behålla ska du svara "no".
För sakens skull antar vi att hårddisken skall delas mellan OpenBSD och en redan befintlig Windows 2000-partition, så vi svara "no" på frågan. Det gör att vi kommer till fdisk(8). Mer information om fdisk(8) kan du hitta här.
Viktigt: Användare med stora hårddiskar (större än 8 Gb på nyare i386-maskiner, på äldre maskiner och andra plattformar mindre hårddiskar) bör kolla denna innan man fortsätter.
You will now create a single MBR partition to contain your OpenBSD data. This partition must have an id of 'A6'; must *NOT* overlap other partitions; and must be marked as the only active partition.
The 'manual' command describes all the fdisk commands in detail.
Disk: wd0 geometry: 2586/240/63 [39100320 Sectors] Offset: 0 Signature: 0xAA55 Starting Ending LBA Info: #: id C H S - C H S [ start: size ] ------------------------------------------------------------------------ *0: 06 0 1 1 - 202 239 63 [ 63: 3069297 ] DOS > 32MB 1: 00 0 0 0 - 0 0 0 [ 0: 0 ] unused 2: 00 0 0 0 - 0 0 0 [ 0: 0 ] unused 3: 00 0 0 0 - 0 0 0 [ 0: 0 ] unused Enter 'help' for information fdisk: 1> help help Command help list manual Show entire OpenBSD man page for fdisk reinit Re-initialize loaded MBR (to defaults) setpid Set the identifier of a given table entry disk Edit current drive stats edit Edit given table entry flag Flag given table entry as bootable update Update machine code in loaded MBR select Select extended partition table entry MBR print Print loaded MBR partition table write Write loaded MBR to disk exit Exit edit of current MBR, without saving changes quit Quit edit of current MBR, saving current changes abort Abort program without saving current changes fdisk: 1>
|
Några kommandon som är viktiga:
- r eller reinit: Tar bort existerande parttionstabell, skapar en stor OpenBSD-partition, flaggas som "active" och installerar OpenBSD's MBR kod. Samma resultat som att svara "yes" på "use *all* of ..."-frågan.
- p eller print: Visar den nuvarande parttionstabellen i sektorer. "p m" visar partitionstabellen i Mb, "p g" visar samma tabell i Gb.
- e eller edit: Redigerar eller ändrar en partitionstabell.
- f eller flag: Markerar (flaggar) en partition som aktiv ("active") - gör att den går att boota.
- u eller update: Uppdaterar MBR med OpenBSD-kod, snarlik "reinit", förutom att den inte ändra befintlig partitionstabell.
- exit och quit: Var försiktig här. Läs vad de betyder innan användning.
Värt att sägas igen: ett fel här resulterara i förlorad data. Gör du installationen på en hårddisk med viktig data kan det vara bra att "träna" lite först på en hårddisk utan viktig data eller alternativt göra backup:er på datan.
Exmepelhårddisken här, har en partition (1.5 Gb) som tillhör Windows 2000 (filsystemet är FAT). Om man kollar på informationen som vi fick ovan ser vi att Windowspartitionen huserar på cylindrarna 1 till och med 202 på hårddisken.
Vi kommer allokera resten av hårddisken till OpenBSD. Start: cylinder 203. Man kan också beräkna OpenBSD's startsektor (3069360) genom att addera den befintlgia partitioenens startsektor (63) och dess storlek (3069297).
Du kan ändra partitionstabellen i Cylinder/Heads/Sectors-format eller i råa (raw) sektorer. Vilket som är lättast beror lite på vad du ska göra; i detta fall, med en redan befintlig partition, är det nog lättast med CHS-formatet. Om du ska skapa den första partitionen på hårddisken är det nog lättast med "råa" sektorer.
fdisk: 1> e 1 Starting Ending LBA Info: #: id C H S - C H S [ start: size ] ------------------------------------------------------------------------ 1: 00 0 0 0 - 0 0 0 [ 0: 0 ] unused Partition id ('0' to disable) [0 - FF]: [0] (? for help) a6 Do you wish to edit in CHS mode? [n] y BIOS Starting cylinder [0 - 2585]: [0] 203 BIOS Starting head [0 - 239]: [0] Enter BIOS Starting sector [1 - 63]: [0] 1 BIOS Ending cylinder [0 - 2585]: [0] 2585 BIOS Ending head [0 - 239]: [0] 239 BIOS Ending sector [1 - 63]: [0] 63 fdisk:*1> p Disk: wd0 geometry: 2586/240/63 [39100320 Sectors] Offset: 0 Signature: 0xAA55 Starting Ending LBA Info: #: id C H S - C H S [ start: size ] ------------------------------------------------------------------------ *0: 06 0 1 1 - 202 239 63 [ 63: 3069297 ] DOS > 32MB 1: A6 203 0 1 - 2585 239 63 [ 3069360: 36030960 ] OpenBSD 2: 00 0 0 0 - 0 0 0 [ 0: 0 ] unused 3: 00 0 0 0 - 0 0 0 [ 0: 0 ] unused fdisk:*1> p m Disk: wd0 geometry: 2586/240/63 [19092 Megabytes] Offset: 0 Signature: 0xAA55 Starting Ending LBA Info: #: id C H S - C H S [ start: size ] ------------------------------------------------------------------------ *0: 06 0 1 1 - 202 239 63 [ 63: 1499M] DOS > 32MB 1: A6 203 0 1 - 2585 239 63 [ 3069360: 17593M] OpenBSD 2: 00 0 0 0 - 0 0 0 [ 0: 0M] unused 3: 00 0 0 0 - 0 0 0 [ 0: 0M] unused fdisk:*1>
|
Det är viktigt att den första partitionen skippar "track" ett på hårddisken. I detta fall, startsektor 63. Om en OpenBSD-partition skapas på "offset" 0 kommer partitionstabellen skrivas över av Partition Boot Record. Datorn kanske fortfarande kan bootas men det kommer vara svår att göra undehåll på den. Den typen av konfigurering är inte rekommenderat eller stött.
Notera att prompten ändras så att ett ('*') syns för att indikera att du har osparade ändringar. Som vi kan se från utskriften från p m, har vi inte ändrat på Windowspartitionen. Vi har lyckats allokera resten av hårddisken till OpenBSD och partitionerna överlappar inte varandra. Nu är vi klara, nästan.
Vi har inte satt den nya partitionen som "active" så att datorn bootar OpenBSD nästa omstart.
fdisk:*1> f 1 Partition 1 marked active. fdisk:*1> p Disk: wd0 geometry: 2586/240/63 [39100320 Sectors] Offset: 0 Signature: 0xAA55 Starting Ending LBA Info: #: id C H S - C H S [ start: size ] ------------------------------------------------------------------------ 0: 06 0 1 1 - 202 239 63 [ 63: 3069297 ] DOS > 32MB *1: A6 203 0 1 - 2585 239 63 [ 3069360: 36030960 ] OpenBSD 2: 00 0 0 0 - 0 0 0 [ 0: 0 ] unused 3: 00 0 0 0 - 0 0 0 [ 0: 0 ] unused fdisk:*1>
|
Nu är vi redo för att spara våra ändringar.
fdisk:*1> w Writing MBR at offset 0. wd0: no disk label fdisk: 1> q
|
Skapa en "disklabel"
Nästa steg är att använda disklabel(8) för att dela upp vår nya OpenBSD-partition. Mer information om hur man använder disklabel(8) kan hittas i FAQ 14, disklabel.
Here is the partition information you chose: Disk: wd0 geometry: 2586/240/63 [39100320 Sectors] Offset: 0 Signature: 0xAA55 Starting Ending LBA Info: #: id C H S - C H S [ start: size ] ------------------------------------------------------------------------ 0: 06 0 1 1 - 202 239 63 [ 63: 3069297 ] DOS > 32MB *1: A6 203 0 1 - 2585 239 63 [ 3069360: 36030960 ] OpenBSD 2: 00 0 0 0 - 0 0 0 [ 0: 0 ] unused 3: 00 0 0 0 - 0 0 0 [ 0: 0 ] unused
You will now create an OpenBSD disklabel inside the OpenBSD MBR partition. The disklabel defines how OpenBSD splits up the MBR partition into OpenBSD partitions in which filesystems and swap space are created.
The offsets used in the disklabel are ABSOLUTE, i.e. relative to the start of the disk, NOT the start of the OpenBSD MBR partition.
disklabel: no disk label WARNING: Disk wd0 has no label. You will be creating a new one. # using MBR partition 1: type A6 off 3069360 (0x2ed5b0) size 36030960 (0x225c9f0)
Treating sectors 3069360-39100320 as the OpenBSD portion of the disk. You can use the 'b' command to change this.
Initial label editor (enter '?' for help at any prompt) > ? Available commands: ? [cmnd] - this message or command specific help. a [part] - add new partition. b - set OpenBSD disk boundaries. c [part] - change partition size. D - set label to default. d [part] - delete partition. e - edit drive parameters. g [b|d|u] - use [b]ios, [d]isk or [u]ser geometry. M - show entire OpenBSD man page for disklabel. m [part] - modify existing partition. n [part] - set the mount point for a partition. p [unit] - print label. q - quit and save changes. r - recalculate free space. s [path] - save label to file. u - undo last change. w - write label to disk. X - toggle expert mode. x - exit without saving changes. z - zero out partition table. Numeric parameters may use suffixes to indicate units: 'b' for bytes, 'c' for cylinders, 'k' for kilobytes, 'm' for megabytes, 'g' for gigabytes or no suffix for sectors (usually 512 bytes). '%' for percent of total disk size, '&' for percent of free space. Non-sector units will be rounded to the nearest cylinder. Entering '?' at most prompts will give you (simple) context sensitive help. >
|
Återigen kan vissa kommandon behövas granskas närmare:
- p - visar (skriver ut) nuvarande "disklabel", använd k, m eller g för att visa det i kilobytes, megabytes eller gigabytes.
- D - rensar alla befintliga "disklabels" och skapar en ny som tar upp hela OpenBSD-partitionen. Detta kan vara användbart om hårddisken tidigare hade en "disklabel" och partitionen bara fick en ny storlek -- den gamla "disklabel":n kan fortfarande vara kvar och förvirra.
- m - Ändrar en befintlig "disklabel". Överskatta inte denna funktion. Då må ändra storleken på din "disklabel" men inte filsystemet på hårddisken. Att använda denna funktion och tro att den kommer ändra en existerande partition är ett bra sätt att förlora stora mängder data.
Att dela upp din partition korrekt är viktigt. Svaret på frågan: "Hur bör jag dela upp partitionen?" är "Precis så som du behöver". Det beror lite på program till program. Är du osäker ska du kolla denna diskussion.
På detta system har vi över 17 Gb till OpenBSD. Det är mycket! Det är inte troligt att vi kommer behöva allt. Vi kommer avsikligt inte köra med minimumstorlekar på våra delar. Bättre att ha några hundra megabytes över än en kilobyte för lite.
På den hårddisk som är "root"-hårddisk måste man skapa partitionerna 'a' och 'b'. Installationen kan inte fortsätta om de inte finns. 'a' används för '/' och 'b' är swap:en.
Efter lite funderingar bestämmer vi oss för att skapa just så många partitioner som är rekommenderat (/, /tmp, /var, /usr, /home) och en swap partition:
- wd0a: / (root) - 150 Mb. Borde vara mer än tillräckligt.
- wd0b: (swap) - 300 Mb.
- wd0d: /tmp - 120 Mb. /tmp Används för att bygga vissa program. 120 Mb borde räcka.
- wd0e: /var - 80 Mb. Om denna maskin skulle vara en web- eller FTP-server skulle den behöva vara mycket större.
- wd0g: /usr - 2 Gb. Denna partition bör vara stor så att program får plats på den. Den bör också vara stor för att kunna uppdatera och bygga om systemet. Ports kommer också ligga här vilket kommer ta ca 100 Mb. Om man tänker använda ports mer än packages är det än bra ide att satsa mycket utrymme här.
- wd0h: /home - 4 Gb. Räcker till många användars filer.
Om du lägger till dess kommer du se att nästan 10 Gb är oanvänt! Oanvänt utrymme skadar ingen och det ger möjlighet till att förstora en partition senare om det behövs.
Upptäcker du att du behöver du mer utrymme för /tmp? Inga problem, skapa en ny partition av det oanvända utrymmet och ändra i /etc/fstab så är det löst.
> p m device: /dev/rwd0c type: ESDI disk: ESDI/IDE disk label: ST320011A bytes/sector: 512 sectors/track: 63 tracks/cylinder: 16 sectors/cylinder: 1008 cylinders: 16383 total sectors: 39102336 free sectors: 36030960 rpm: 3600 16 partitions: # size offset fstype [fsize bsize cpg] a: 17593.2M 1498.7M unused 0 0 c: 19092.9M 0.0M unused 0 0 i: 1498.7M 0.0M MSDOS > d a > a a offset: [3069360] Enter size: [36030960] 150M Rounding to nearest cylinder: 307440 FS type: [4.2BSD] Enter mount point: [none] / > a b offset: [3376800] Enter size: [35723520] 300M Rounding to nearest cylinder: 614880 FS type: [swap] Enter > a d offset: [3991680] Enter size: [35108640] 120m Rounding to nearest cylinder: 245952 FS type: [4.2BSD] Enter mount point: [none] /tmp > a e offset: [4237632] Enter size: [34862688] 80m Rounding to nearest cylinder: 164304 FS type: [4.2BSD] Enter mount point: [none] /var > a g offset: [4401936] Enter size: [34698384] 2g Rounding to nearest cylinder: 4194288 FS type: [4.2BSD] Enter mount point: [none] /usr > a h offset: [8596224] Enter size: [30504096] 4g Rounding to nearest cylinder: 8388576 FS type: [4.2BSD] Enter mount point: [none] /home > p m device: /dev/rwd0c type: ESDI disk: ESDI/IDE disk label: ST320011A bytes/sector: 512 sectors/track: 63 tracks/cylinder: 16 sectors/cylinder: 1008 cylinders: 16383 total sectors: 39102336 free sectors: 22115520 rpm: 3600 16 partitions: # size offset fstype [fsize bsize cpg] a: 150.1M 1498.7M 4.2BSD 1024 8192 16 # / b: 300.2M 1648.8M swap c: 19092.9M 0.0M unused 0 0 d: 120.1M 1949.1M 4.2BSD 1024 8192 16 # /tmp e: 80.2M 2069.2M 4.2BSD 1024 8192 16 # /var g: 2048.0M 2149.4M 4.2BSD 1024 8192 16 # /usr h: 4096.0M 4197.4M 4.2BSD 1024 8192 16 # /home i: 1498.7M 0.0M MSDOS > q Write new label?: [y] Enter
|
Du kanske har märkt att det finns en c-partition som vi inte har brytt oss om. Denna partition är hela hårddisken; försök inte ändra den. Du kanske också ser att i-partition inte är skapad av oss; detta är Windows 2000 partitionen. Partitioner är inte tilldelad någon speciell bokstav -- med undantag av a (root), b (swap) och c (hela hårddisken), resten av partitionerna (till och med bokstaven p) är till förfogande för oss.
Om du granskar utskriften noga ser du antagligen att RPM-värdet inte är korrekt. Detta är historiskt; hastigheten (RPM-värdet) används inte av systemet. Bry dig inte om det.
Konfigurera monterinspunkter och formatera filsystemen
Nu kommer vi till att bestämma monteringspunkterna. Om du konfigurerade punkterna med disklabel(8) består detta steg av att endast bekräfta dessa; om inte, kan du välja punkterna nu.
The root filesystem will be mounted on wd0a. wd0b will be used for swap space. Mount point for wd0d (size=122976k), none or done? [/tmp] Enter Mount point for wd0e (size=82152k), none or done? [/var] Enter Mount point for wd0g (size=2097144k), none or done? [/usr] Enter Mount point for wd0h (size=4194288k), none or done? [/home] Enter Mount point for wd0d (size=122976k), none or done? [/tmp] done Done - no available disks found. You have configured the following partitions and mount points:
wd0a / wd0d /tmp wd0e /var wd0g /usr wd0h /home
The next step creates a filesystem on each partition, ERASING existing data. Are you really sure that you're ready to proceed? [no] y /dev/rwd0a: 307440 sectors in 305 cylinders of 16 tracks, 63 sectors 150.1MB in 20 cyl groups (16 c/g, 7.88MB/g, 1920 i/g) /dev/rwd0d: 245952 sectors in 244 cylinders of 16 tracks, 63 sectors 120.1MB in 16 cyl groups (16 c/g, 7.88MB/g, 1920 i/g) /dev/rwd0e: 164304 sectors in 163 cylinders of 16 tracks, 63 sectors 80.2MB in 11 cyl groups (16 c/g, 7.88MB/g, 1920 i/g) /dev/rwd0g: 4194288 sectors in 4161 cylinders of 16 tracks, 63 sectors 2048.0MB in 261 cyl groups (16 c/g, 7.88MB/g, 1920 i/g) /dev/rwd0h: 8388576 sectors in 8322 cylinders of 16 tracks, 63 sectors 4096.0MB in 521 cyl groups (16 c/g, 7.88MB/g, 1920 i/g) /dev/wd0a on /mnt type ffs (rw, asynchronous, local, ctime=Thu Oct 10 21: 50:36 2004) /dev/wd0h on /mnt/home type ffs (rw, asynchronous, local, nodev, nosuid, ctime=Thu Oct 10 21:50:36 2004) /dev/wd0d on /mnt/tmp type ffs (rw, asynchronous, local, nodev, nosuid, ctime=Thu Oct 10 21:50:36 2004) /dev/wd0g on /mnt/usr type ffs (rw, asynchronous, local, nodev, ctime=Th u Oct 10 21:50:36 2004) /dev/wd0e on /mnt/var type ffs (rw, asynchronous, local, nodev, nosuid, ctime=Th u Oct 10 21:50:36 2004)
|
Du kanske undrar varför installationen frågar efter monterinspunkterna. Det låter dig korrigera fel under skapandet av parttioner med disklabel. Ett exempel: installationen kommer automatiskt ta bort likadana monteringspunkter om det finns några. Disklabel tillåter dig nämligen att ange en monteringspunkt flera gånger och därför måste sånt kontrolleras efter disklabel. Borttagna monteringspunkter innebär att du måste ange nya för att kunna använda utrymmet.
Frågan "Are you really sure that you are ready to proceed?" har standardvärde "no" så du måste uttryckligen säga till installationen att fortsätta. Om du anger "no" kommer du komma till ett skal (shell) där du kan starta om installationen genom att skriva "install" eller starta om datorn med ditt bootmedia.
Nu kommer alla filsystem att formateras åt dig. Detta steg kan ta lite tid beroende på storlek och hastigheten av hårddisken.
4.5.3 - Sätt maskinens "hostname"
Nu ska du bestämma systemets "hostname". Detta namn tillsammans med "domain name" (sätts senare) sparas i filen /etc/myname och kommer användas under en normal boot för att sätta datorn/serverns "hostname".
Om du inte väljer "domain name" för din dator/server kommer 'my.domain' användas som standard.
Det är viktigt att välja ett "hostname" nu för det kommer användas när kryptografiska nycklar skall genereras under den första uppstarten av systemet. Denna generering kommer ske även om nätverket inte är konfigurerat.
Enter system hostname (short form, e.g. 'foo'): puffy
|
4.5.4 - Konfigurera nätverket
Nu börjar det bli dags att konfigurera nätverket. Nätverket måste konfigureras om du tänker installera över FTP eller NFS eftersom den typen av installation är beroende av inställningar som du anger här. Här kommer en liten förklaring hur man konfigurerar nätverket.
Configure the network? [yes] Enter Available interfaces are: fxp0. Which one do you wish to initialize? (or 'done') [fxp0] Enter Symbolic (host) name for fxp0? [puffy] Enter The default media for fxp0 is media: Ethernet autoselect (100baseTX full-duplex) Do you want to change the default media? [no] Enter IP address for fxp0? (or 'dhcp') 199.185.137.55 Netmask? [255.255.255.0] Enter Done - no available interfaces found. DNS domain name? (e.g. 'bar.com') [my.domain] example.com DNS nameserver? (IP address or 'none') [none] 199.185.137.1 Use the nameserver now? [yes] Enter Default route? (IP address, 'dhcp' or 'none') 199.185.137.128 add net default: gateway 199.185.137.128 Edit hosts with ed? [no] Enter Do you want to do any manual network configuration? [no] Enter
|
I exemplet ovan använder vi oss av en statisk IP-adress. Du kan använda "dhcp" istället på de flesta plattformar (inte Alpha) om du har möjlighet till det. Om du använder DHCP kommer den mesta informationen hämtas från DHCP-servern; du kommer få en chans att bekräfta dem. Här nedan sker konfigureringen med DHCP istället:
Configure the network? [yes] Enter Available interfaces are: fxp0. Which one do you wish to initialize? (or 'done') [fxp0] Enter Symbolic (host) name for fxp0? [puffy] Enter The default media for fxp0 is media: Ethernet autoselect (100baseTX full-duplex) Do you want to change the default media? [no] Enter IP address for fxp0? (or 'dhcp') dhcp Issuing hostname-associated DHCP request for fxp0. Sending on Socket/fallback/fallback-net DHCPDISCOVER on fxp0 to 255.255.255.255 port 67 interval 1 DHCPOFFER from 199.185.137.128 DHCPREQUEST on fxp0 to 255.255.255.255 port 67 DHCPACK from 199.185.137.128 New Network Number: 199.185.137.0 New Broadcast Address: 199.185.137.255 bound to 199.185.137.55 -- renewal in 43200 seconds. Done - no available interfaces found. DNS domain name? (e.g. 'bar.com') [example.org] Enter DNS nameserver? (IP address or 'none') [199.185.137.1] Enter Use the nameserver now? [yes] Enter Default route? (IP address, 'dhcp' or 'none') [199.185.137.128] Enter Edit hosts with ed? [no] Enter Do you want to do any manual network configuration? [no] Enter
|
Viktigt: Bara ett nätverkskort kan lätt konfigureras med DHCP under installationen. Försöker du konfigurera flera kommer du få problem. Du får konfigurera övriga nätverkskort efter installationen.
Nu skall du ange root-lösenordet:
Password for root account? (will not echo) pAssWOrd Password for root account? (again) pAssWOrd
|
Använd ett "säkert" lösenord för root. Du kommer skapa andra användare efter omstart. Från passwd(1):
The new password should be at least six characters long and not purely
alphabetic. Its total length must be less than _PASSWORD_LEN (currently
128 characters). A mixture of both lower and uppercase letters, numbers,
and meta-characters is encouraged.
4.5.5 - Välj installationsmedia
Efter att nätverket är konfigurerat kommer installationen ge dig ett val om att justera inställningarna manuellt. Sedan kommer filsystemen att "mountas" (monteras) och root-lösenordet sättas. Alltsammans gör att din hårddisk är klar för att ta emot installationsfilerna och installeras.
Nu får du välja installationsmedia. Valen listas nedan.
You will now specify the location and names of the install sets you want to load. You will be able to repeat this step until all of your sets have been successfully loaded. If you are not sure what sets to install, refer to the installation notes for details on the contents of each. Sets can be located on a (m)ounted filesystem; a (c)drom, (d)isk or (t)ape device; or a (f)tp, (n)fs or (h)ttp server. Where are the install sets? c Available CD-ROMs are: cd0.
|
I detta exmepel installerar vi från CD-skivor. I och med det kommer det dyka upp en lista på enheter som har identifierats som CD-läsare. De flesta har bara en. Om det behövs väljas, välj den enhet som du önskar installer OpenBSD från.
Viktigt: Alla val om installationsmedia presenteras även om inte alla fungerar, exempel: "(n)fs", för just din arkitektur. Om du väljer ett media som du inte kan använda kommer du få ett felmeddelande och ett val om att ändra media.
Available CD-ROMs are: cd0. Which one contains the install media? (or 'done') [cd0] Enter
Pathname to the sets? (or 'done') [3.6/i386] Enter
|
Här ovan får du som synes ett val om att välja vilken mapp installationsfiler är i. I vårt fall: 3.6/i386/ på den officiella CD-utgåvan.
4.5.6 - Välj installationsfiler
Nu är det dags att välja vilka filer du vill ha installerade. Du kan få en besrivning av filerna i nästa del. Installationsfilerna som installationen hittar lista upp på skärmen. Ditt jobb är att välja vilka paket (filer) du vill ha. Som standard är alla filer förutom X-filer valda; vissa vill ha så få som möjligt vilka är base36.tgz, etc36.tgz och bsd. Andra vill ha alla.
I exmeplet nedan är det en full installation som visas.
The following sets are available. Enter a filename, 'all' to select all the sets, or 'done'. You may de-select a set by prepending a '-' to its name.
[X] bsd [X] bsd.rd [ ] bsd.mp [X] base36.tgz [X] etc36.tgz [X] misc36.tgz [X] comp36.tgz [X] man36.tgz [X] game36.tgz [ ] xbase36.tgz [ ] xetc36.tgz [ ] xshare36.tgz [ ] xfont36.tgz [ ] xserv36.tgz
File Name? (or 'done') [bsd.mp] all
The following sets are available. Enter a filename, 'all' to select all the sets, or 'done'. You may de-select a set by prepending a '-' to its name.
[X] bsd [X] bsd.rd [X] bsd.mp [X] base36.tgz [X] etc36.tgz [X] misc36.tgz [X] comp36.tgz [X] man36.tgz [X] game36.tgz [X] xbase36.tgz [X] xetc36.tgz [X] xshare36.tgz [X] xfont36.tgz [X] xserv36.tgz
|
Du kan göra en hel del här -- -x* tar bort alla X-filer. I detta exempel vill vi ha alla. OpenBSD fungerar med färre filer valda men standard valen eller installera alla filer är rekommenderat. Mer detaljer angående valen hittar du här.
När du har valt vilka paket du vill ha och känner dig redo, får du frågan om du är redo för att packa upp filerna. Om du är redo installeras dem. Nu kommer du se hur lång tid det kommer ta. Tiden det tar varierar mycket beroende på vilket system du installerar OpenBSD på, vilka filer du installerar och hastigheten på det media du valt. Detta steg kan ta från några minuter till flera timmmar.
File Name? (or 'done') [done] Enter Ready to install sets? [yes] Enter Getting bsd ... 100% |**************************************************| 5232 KB 00:08 Getting bsd.rd ... 100% |**************************************************| 4614 KB 00:02 Getting bsd.mp ... 100% |**************************************************| 5285 KB 00:03 Getting base36.tgz ... 100% |**************************************************| 31396 KB 00:22 Getting etc36.tgz ... 100% |**************************************************| 1655 KB 00:01 Getting misc36.tgz ... 100% |**************************************************| 2193 KB 00:01 Getting comp36.tgz ... 100% |**************************************************| 18232 KB 00:15 Getting man36.tgz ... 100% |**************************************************| 6792 KB 00:05 Getting game36.tgz ... 100% |**************************************************| 2536 KB 00:01 Getting xbase36.tgz ... 100% |**************************************************| 10121 KB 00:07 Getting xetc36.tgz ... 100% |**************************************************| 430 KB 00:00 Getting xshare36.tgz ... 100% |**************************************************| 1888 KB 00:02 Getting xfont36.tgz ... 100% |**************************************************| 31742 KB 00:22 Getting xserv36.tgz ... 100% |**************************************************| 15460 KB 00:11
Sets can be located on a (m)ounted filesystem; a (c)drom, (d)isk or (t)ape device; or a (f)tp, (n)fs or (h)ttp server. Where are the install sets? (or 'done') [done] Enter
|
Du kan lägga till fler filer nu från andra källor (även speciella filer) eller skriva 'done' om du har alla filer du behöver.
4.5.7 - Slutföra
Nu följer lite fler frågor. Den första frågan är om sshd(8) skall starta autmoatiskt under uppstart. Vanligtvis vill man att sshd(8) ska startas, men det finns tillfällen då man inte vill det. Det är liten teoretisk säkerhetsfördel att inte ha den igång.
Started sshd(8) by default? [yes] y
|
Nästa fråga är om du planerar att köra X på datorn. Om du svarar 'Y', kommer /etc/sysctl.conf att få raden machdep.allowaperture=1 eller machdep.allowaperture=2 tillagd, beroende på plattform. På vissa plattformar dyker inte frågan upp.
Do you expect to run the X Window System? [yes] y
|
Sen kommer frågan om du vill använda en seriell konsoll med datorn istället för ett tangentbord. Om du väljer "yes" och svarar på lite frågor kommer /etc/boot.conf och /etc/ttys att anpassas efter dina val. De flesta väljer no här.
Change the default console to com0? [no] Enter
|
Din sista uppgift är att välja tidszon. Beroende på var maskinen befinner sig kan det finnas flera svar som fungerar bra. I detta exempel använder vi US/Eastern men vi skulle lika gärna använda EST5EDT eller US/Michigan och få samma resultat. Skriver du ? blir du guidad i ditt val.
Saving configuration files......done. Generating initial host.random file ......done. What timezone are you in? ('?' for list) [US/Pacific] ? Africa/ Chile/ GB-Eire Israel NZ-CHAT Turkey America/ Cuba GMT Jamaica Navajo UCT Antarctica/ EET GMT+0 Japan PRC US/ Arctic/ EST GMT-0 Kwajalein PST8PDT UTC Asia/ EST5EDT GMT0 Libya Pacific/ Universal Atlantic/ Egypt Greenwich MET Poland W-SU Australia/ Eire HST MST Portugal WET Brazil/ Etc/ Hongkong MST7MDT ROC Zulu CET Europe/ Iceland Mexico/ ROK posix/ CST6CDT Factory Indian/ Mideast/ Singapore posixrules Canada/ GB Iran NZ SystemV/ right/ What timezone are you in? ('?' for list) [US/Pacific] US What sub-timezone of 'US' are you in? ('?' for list) ? Alaska Central Hawaii Mountain Samoa Aleutian East-Indiana Indiana-Starke Pacific Arizona Eastern Michigan Pacific-New Select a sub-timezone of 'US' ('?' for list): Eastern Setting local timezone to 'US/Eastern'...done.
|
Har du funderingar om tider kan du läsa det här.
Det sista steget är för systemet att skapa /dev (kan ta ett tag på vissa datorer, speciellt med lite RAM-minne) och installera "boot blocks".
Making all device nodes...done. Installing boot block... boot: /mnt/boot proto: /usr/mdec/biosboot device: /dev/rwd0c /usr/mdec/biosboot: entry point 0 proto bootblock size 512 /mnt/boot is 3 blocks x 16384 bytes fs block shift 2; part offset 3069360; inode block 152, offset 4136 using MBR partition 1: type 166 (0xa6) offset 3069360 (0x2ed5b0) done.
CONGRATULATIONS! Your OpenBSD install has been successfully completed! To boot the new system, enter halt at the command prompt. Once the system has halted, reset the machine and boot from the disk. # halt syncing disks... done
The operating system has halted. Please press any key to reboot.
|
Nu är OpenBSD installerat och redo för dess först uppstart, men innnan du startar om...
Innan du starta om
Nu är datorn redo att startas om och konfigurerad. Men innan du startar bör du kolla in Errata page för att se om det finns buggar som kan beröra dig.
Ett trick som kan vara smart innan "första uppstarten" är att köra:
# /mnt/usr/sbin/chroot /mnt
Detta kommer sätta monteringspunkterna så som de skulle vara vid en normal uppstart. Du kan nu göra enkel systemkonfigurering, så som att lägga till användare, ändra monteringspunkter etc.
Efter uppstart (reboot)
En av de första sakerna du bör göra är att läsa afterboot(8).
Dessa länkar är också användbara:
En sista sak...
OpenBSD-utvecklarna ber dig att skicka en kopia av din dmesg. Det är verkligen uppskattat av utvecklarna och slutligen alla användare.
4.6 - Vilka filer behövs för installationen?
Installationen av OpenBSD är uppdelade i "installationsfiler" eller "installationspaket". Alla paket behövs inte. Här kommer en översikt över paketen:
- bsd - Kärnan. Nödvändig
- bsd.mp - Multi-processor (SMP) kärna. (bara vissa plattformar)
- bsd.rd - "RAM disk kärna"
- base36.tgz - Innehåller basen till OpenBSD. Nödvändig
- etc36.tgz - Innehåller alla filer i /etc. Nödvändig
- comp36.tgz - Innehåller kompilatorn och dess verktyg, headers och bibliotek. Rekommenderad
- man36.tgz - Innehåller alla maualsidor. Rekommenderad
- misc36.tgz - Innehåller blandad information, setupdokumentation.
- game36.tgz - Innehåller spelen till OpenBSD.
- xbase36.tgz - Innehåller basen till X11.
- xetc36.tgz - Innehåller /etc/X11- och /etc/fonts-konfigurationsfiler.
- xfont36.tgz - Innehåller X11's fontserver och teckensnitt (fonts).
- xserv36.tgz - Innehåller X11's X server.
- xshare36.tgz - Innehåller maualsidor, inställningar, includes, etc. för X.
etc36.tgz och xetc36.tgz installeras inte under en uppgradering, bara under en nyinstallation, så alla ändringar du gör kommer inte gå förlorade. Du måste uppdatera /etc, /dev och /var manuellt.
4.7 - Hur mycket hårddiskutrymme behöver jag för OpenBSD?
Följande storlekar är minumumvärden för en full installation. Lite extra utrymme är tillagt för att kunna köra systemet anslutet till internet.
- Detta är minimumvärden
- Om du planerar att installera många program gör din /usr-partition stor. Åtminstonde dessa värden gånger tre.
- För system som hanterar många e-mail eller hemsidor (som ligger i /var/mail respektive /var/www) är det bra att göra /var-partitionen större eller lägg dem på separata partitioner.
- För system med många anävndare som genererar mycket loggar är det också bra att göra /var-partitionen större (/var/log).
- Om du planerar att bygga om kärnan eller systemet måste du göra /usr-partitionen större, åtminstonde 2 Gb större än vad som angivs nedan.
Tänk på att /usr och /usr/X11R6 brukar ligga på samma partition, /usr, eftersom det inte finns någon större fördel att ha dem på separata partitioner.
SYSTEM / /usr /var /usr/X11R6
alpha 80M 250M 25M 140M
hp300 80M 250M 25M 140M
hppa 100M 200M 25M 120M
i386 60M 250M 25M 140M
mac68k 80M 250M 25M 100M
macppc 80M 250M 25M 140M
mvme68k 80M 250M 25M 100M
sparc 80M 250M 25M 120M
sparc64 80M 250M 25M 100M
vax 100M 200M 25M 120M
Det är rekommenderat att en /tmp-partition används./tmp används vid kompilering av program i ports bland annat, så storleken beror på dina behov. 50 Mb är tillräckligt för de flesta men större program kräver 100 mb eller mer av /tmp.
När du jobbar i disklabel kan du välja att göra en stor 'a' (huvudpartitionen) och 'b' (swap). 'a'-partitionen blir huvudpartitionen och bör vara lika stor som summan av de 3 värdena i tabellen (/, /usr, and /var) plus lite utrymma för /tmp.
'b'-partitionen blir automatiskt din swap-partition -- vi rekommenderar minst 32 Mb, men har du hårddiskutrymme att ta av gör den minst 64 Mb. Har du väldigt mycket hårddiskutrymme gör den 256 Mb eller till och med 512 Mb.
Swap:en används för att spara "core dumps" om systemet kraschar (crash(8)). Om du har funderingar om storleken på swap:en kan du göra den lite större än mängden RAM-minne du kan tänkas ha i datorn. Under uppstart kommer savecore(8) försöka spara innehållet på swap:en till en fil i /var/crash. Om det är viktigt för dig bör du göra /var-partitionen så stor att den har så mycket ledigt utrymme att kunna lagra dessa dump-filer.
Det finns flera anledningar till att använda flera partitioner istället för att ha allt på en och samma.
- Säkerhet: Du kan märka vissa partitioner som 'nosuid', 'nodev', 'noexec', 'readonly', etc. Detta görs av installationen om du partitionerar som beskrivs ovan.
- Stabilitet: En användare, eller ett program kan fylla en partition med skräp om de har skrivrättigheter. Program som körs och lever på andra partitioner blir inte störda.
- Prestanda: En partition som skrivs till kan bli fragmenterat (Som tur är ffs-filsystemet, som OpenBSD använder, inte känsligt för stor fragmentering)
- Integritet: Om en partition blir förstörd av någon anledning är restan av partitionerna fortfarande OK.
- Utrymme: Många maskiner har begränsat utrymme som kärnan kan laddas från. I vissa fall kan detta utrymme vara väldigt litet (504 Mb på äldre 486:or, i andra fall väldigt stort 2 Gb, 8 Gb eller 128 Gb på i386). Eftersom kärnan kan hamna var som helst på root-partitionen bör root-partitionen ligga inom detta utrymme. För mer information, läs det här. En bra riktlinje är att begränsa din /-partition helt under 2 Gb, såvida du inte vet att din plattform (och din maskin!) kan hantera mer (eller mindre!).
Lite fler tankar om partitioneringen:
- För ditt första försök på ett exprimentsystem kan en stor /-partition och en swap vara lättast innan du vet hur mycket utrymme du behöver. Genom att göra så här offrar du några standard säkerhetsfunktioner i OpenBSD som kräver olika partitioner för /, /tmp, /var, /usr och /home.
- Ett system som är kopplat till Internet eller andra fientliga miljöer bör ha separat /var (och till och med en separat /var/log) för loggning.
- En /home-partition kan vara bra. Nya versioner av OpenBSD? Rensar och laddar om allt annat, lämna din /home-partition orörd. Glöm inte att spara dina konfigurationsfiler!
- En separat partition för allt som kan generera stora mängder filer som behövs ta bort snabbt genom en formatering än genom borttagning av filerna. Kolla building by source FAQ, tillexempel (/usr/obj).
- Om du vill kunna bygga om det system från källkod kommer källkoden vara i /usr/src. Om du inte gör en separat partition för /usr/src, var säker på att /usr har tillräckligt mycket utrymme.
- Det är vanligt att glömma att du behöver inte allokera allt utrymme på hårddisken när du sätter upp systemet! Eftersom du kommer finna det svårt att köpa en hårddisk mindre 20 Gb kan det vara smart att lämna en del utrymme oallokerat. Om du växer ut en partition kan du allokera en ny partition från det oanvända utrymmet, dubblera din existerande partition, ändra /etc/fstab, montera, och nu har du mer utrymme!
- Om du gör dina partitioner för små, nära minimumkraven, kommer du antagligen ångra det senare när du ska uppdatera ditt system.
- Om du tillåter att användare får använda /var/www (till exempel personlig hemsida) kan det vara bra att lägga den på en separat partition, så att du kan begränsa deras diskanvändning med quotas. Fylls den partitionen kommer det inte påverka resten av systemet.
4.8 - Multiboot:a OpenBSD/i386
"Multiboot:a" innebär att det finns flera operativsystem på en dator och att man kan välja vilken man skall starta. Det är ingen trivial sak! Om du inte vet vad du gör kan det sluta med att du har tagit bort stora mängder data från din hårddisk. Nybörjare av OpenBSD är starkt rekommenderade att starta med en tom hårddisk på en dedikerad dator för att sedan testa på en icke produktionsserver innan man ger sig på att multiboot:a en produktionsserver.
FAQ 14 innehåller mer information om OpenBSD's bootprocess.
Nedan följer lite alternativ till multibooting:
Sätt aktiva partitioner
Detta är kanske den mest bortglömda men ändå ibland bästa lösnignen för multibooting. Sätt helt enkelt den partition som det operativsystem som skall startas automatiskt nästa omstart som aktiv. Alla operativsystem erbjuder ett program som gör detta; OpenBSD har fdisk(8),
liknande namngivna program finns i Windows 9x och DOS, och många andra operativsystem. Detta kan vara bekvämt när datorn tar lång tid på sig att stänga av och starta om - ställ in det, hämta lite kaffe, kom tillbaka och datorn är bootad som du vill, inget väntade på det rätta tillfället att välja operativsystem.
Bootdiskett
Om du ha en dator som använder OpenBSD ofrekvent (eller inte vill att andra användare av datorn ska märka något) kan en bootdiskett vara bra. Använd bara en OpenBSD installationsdiskett och skapa en /etc/boot.conf fil (ja, du måste ska en /etc-mapp på disketten) med följande innehåll:
boot hd0a:/bsd
för att starta från hårddisk 0, OpenBSD partition 'a', /bsd-kärnan. Notera också att du kan boota från andra enheter med följande rad: "boot hd2a:/bsd", för att starta med den tredje hårddisken på datorn. För att starta OpenBSD, sätt i disketten i diskettläsaren och starta om. För att starta ett annat operativsystem, ta ut disketten och starta om.
I detta fall kommer boot(8) att laddas från disketten, börjar leta efter och läsa /etc/boot.conf. "boot hd0a:/bsd"-raden visar boot(8) var kärnan laddas från - i detta fall, den första hårddisken som BIOS hittar. Tänk på att endast en lite fil (/boot) laddas från disketten - datorn laddar kärnan från hårddisken så detta medför bara 5 sekunders fördröjd bootprocess.
Windows NT/2000/XP NTLDR
För att multiboot:a OpenBSD och Windows NT/2000/XP kan du använda NTLDR, den som "boot loader" som NT använder. För att multiboot:a med NT behöver du en kopia på din "OpenBSD Partition Boot Record" (PBR). Efter du kört installboot, kan du kopiera den till en fil med hjälp av dd(1):
# dd if=/dev/rsd0a of=openbsd.pbr bs=512 count=1
Starta sedan NT och lägg openbsd.pbr i C:. Lägg till följande i slutet av C:\BOOT.INI:
c:\openbsd.pbr="OpenBSD"
När du startar kan du välja OpenBSD från NT loader menyn. Det finns mycket mer information om NTLDR på NTLDR Hacking Guide.
I Windows XP kan du ändra bootinformation med ett GUI; se XP Boot.ini HOWTO.
Program som gör detta åt dig finns, exempel BootPart. Detta program kan köras från Windows NT/2000/XP och kommer hämta OpenBSD PBR, lägga den i din NT/2000/XP partition, och slutligen lägga till den i din C:\BOOT.INI
OpenBSD installation och uppgraderingsprocess kommer återinstallera OpenBSD's boot loader som har sin plats kodad i PBR:en. Om du ominstallerar eller uppgraderar OpenBSD måste du göra om stegen ovan och hämta en ny OpenBSD PBR.
Notera: Windows NT/2000/XP's "boot loader" är endast kapabel att starta operativsystem på den primära hårddisken. Du kan inte använda den för att starta OpenBSD om det ligger på en annan hårddisk.
Andra "boot loaders"
Andra bootloaders som OpenBSD-användare har lyckats använda är GAG, OS-BS, The Ranish Partition Manager och GRUB.
OpenBSD och Linux (i386)
Vänligen sök i INSTALL.linux, vilket ger dig mer djupa kunskaper om hur du får igång OpenBSD med Linux.
4.9 - Skicka in din dmesg till dmesg@openbsd.org efter installationen
Bara en påminelse, det är viktigt för OpenBSD's utvecklare att ha koll på vilken hårdvara som fungerar och vilken som inte gör det.
Citat från /usr/src/etc/root/root.mail
If you wish to ensure that OpenBSD runs better on your machines, please do us
a favor (after you have your mail system configured!) and type something like:
# dmesg | mail -s "Sony VAIO 505R laptop, apm works OK" dmesg@openbsd.org
so that we can see what kinds of configurations people are running. As shown,
including a bit of information about your machine in the subject or the body
can help us even further. We will use this information to improve device driver
support in future releases. (Please do this using the supplied GENERIC kernel,
not for a custom compiled kernel, unless you're unable to boot the GENERIC
kernel). The device driver information we get from this helps us fix existing
drivers. Thank you!
Se till att skicka från en mailadress som också kan ta emot e-mail så att utvecklare kan kontakta dig ifall de vill att du ska testa något eller ändra för att få igång din dator. Det är inte viktigt att skicka mailet från samma maskin som kör OpenBSD, exempel om den datorn inte är kapabel att ta emot mail, gör följande:
$ dmesg | mail your-account@yourmail.dom
och skicka vidare detta mail till dmesg@openbsd.org
där your-account@yourmail.dom är din riktiga e-mailadress. (Eller skicka din dmesg med hjälp av FTP/scp/floppydisk/carrier-pigeon/...)
NOTERA
- Skicka endast GENERIC kärnors dmesgs. Speciella kärnor som inte har stöd för alla enheter är inte till någon hjälp.
Tänk också på att dmesg tas emot av en dator som använder spamd. Detta kan medföra att din dmesg inte tas emot under ett tag. Ha tålamod, efter en halvtimme, timme eller så kommer det fram.
4.10 - Lägg till installationspaket efter installationen
"O nej! Jag glömde installationspaket när jag installerad!"
Ibland inser man att man VERKLIGEN behöver comp36.tgz (eller något annat paket) vilket man inte insåg under installationen. Goda nyheter: Det finnns två lätta sätt att lägga till installationspaket efter installationen:
Använd uppgraderingen
Boota upp din installationsmedia (CD eller diskett) och välj "Upgrade" istället för "Install". När du får välja paket väljer du de som du behöver, välj sedan källa och installera dem sen.
Använd tar(1)
Installationspaketen är helt enkelt komprimerade tar-filer och du kan packa upp dem från "/":
# cd / # tar xzvpf comp36.tgz
|
Glöm INTE 'p'-växeln när du kör tar för att filrättigheterna måste vara korrekta!
Ett valigt misstag är att man kan använda pkg_add(1) för att lägga till installationspaket. Detta kommer inte fungera. pkg_add(1) är för packages-filer, inte vanliga tar-filer så som installationspaketen.
4.11 - Vad är 'bsd.rd'?
bsd.rd är en "RAM-disk"-kärna. Denna fil kan vara väldigt användbar, många utvecklare är noga med att ha en i roten på deras system hela tiden.
Att kalla den "RAM Disk kärna" beskriver kärnans rot-filsystem - istället för att vara en fysiskt disk, så är verktygen som finns tillgängliga efter en start med bsd.rd finns i kärnan och körs från ett RAM-baserat filsystem. Med bsd.rd följer även ett väl tilltaget antal verktyg för att sköta systemunderhåll och installation.
På vissa plattformar är bsd.rd med fördelar bra installationsteknik - du kan placera denna kärna på ett befintligt filsystem, starta den och kör installationen från den. På de flest plattformar, om du kör äldre versioner av OpenBSD, kan du skaffa dig en ny version av bsd.rd via FTP, starta om och installera den nya versionen av OpenBSD utan att använda ett borttagbart media.
Här är ett exempel på att starta bsd.rd på en i386:
Using Drive: 0 Partition: 3 reading boot..... probing: pc0 com0 com1 apm mem[639k 255M a20=on] disk: fd0 hd0+ >> OpenBSD/i386 BOOT 2.02 boot> boot hd0a:/bsd.rd . . . normal boot to install . . .
|
Som det har indikerats förrut kommer du tas till installationsprogrammet, men du kan även hoppa till ett skal och göra systemunderhåll.
En generell regel när man använder bsd.rd är att ändra din vanliga kärna, /bsd till bsd.rd på det sätt som är lämpligt på din plattform.
4.12 - Vanligt förekommande installationsproblem
4.12.1 - Min Compaq känner bara av 16 Mb RAM
Vissa Compaq-datorer ett problem med att allt RAM-minne inte hittas av OpenBSD's andra stegs boot loader korrekt. Endast 16 Mb kan hittas och användas av OpenBSD. Detta kan åtgärdas genom att antingen skapa/ändra /etc/boot.conf eller genom att skriva kommando vid "boot>"-prompten innan OpenBSD laddas. Har du en dator med 64 Mb RAM och OpenBSD bara känner av 16 Mb är kommandot:
machine mem +0x3000000@0x1000000
för att lägga till 48 Mb (0x3000000) efter de först 16 Mb (0x1000000). Har du en dator med detta problem kan du skriva detta kommando vid den diskettens/CD-skivans första "boot>"-prompt, ladda systemet, starta om och skapa en /etc/boot.conf med samma kommando i så att alla omstarter därefter känner av allt tillgänligt RAM.
Det finns rapporter om att en ROM-uppdaetering fixar detta problem på vissa system.
4.12.2 - Min i386 vill inte starta efter installation
Om din installation såg ut att gå bra men när du startar datorn ser du inga tecken på att OpenBSD försöker starta kan det bero på flera vanliga saker:
- Ingen partition var satt aktiv i fdisk(8). För att lösa detta startar du om datorn med ditt installationsmedia och "sätter" en partition som aktiv (startbar). Läs här och här för mer information.
- Ingen "boot loader" skrevs till hårddisken. Om du svarade "Y" på frågan "Use entire disk for OpenBSD?" under installationen eller om du använde "reinit"-alternativet i fdisk(8), kommer OpenBSD "boot record" att skrivas till "Master Boot Record" på hårddisken; annars är "Master Boot Record" orörd. Detta innebär problem om ingen annan "boot record" existerade. En lösning är att starta installationsmediat igen, starta "skalet" och kör fdisk(8) för att uppdatera din MBR genom att skriva:
# fdisk -u wd0
Notera: "update"-alternativet i "interactive ("-e") mode" kommer inte skriva signatur byten för att göra disken startbar.
- I vissa väldigt sällan förekommande fall kan det bli fel på andra stegets "boot loader"-installation.
Ominstallations av andra stegets "boot loader" diskuteras här.
4.12.3 - Min (gamla, slöa) maskin startar men hänger sig under ssh-keygensteget
Det är mycket troligt att din dator funkar som den ska, den tar bara lite tid på sig för att generera ssh nycklar. En SPARCStation2 eller en Macintosh Quadra kan behöva 45 minuter för att göra de tre ssh-keygen(1)-stegen. Andra datorer kan ta ännu längre tid. Låt den bara gå färdigt, det görs bara en gång per installation.
4.12.4 - Jag får felmeddelandet, "Failed to change directory" när jag installerar.
När du installerar via FTP och via snapshot under -betastadiet av OpenBSD utvecklingcykel kan du se detta:
Do you want to see a list of potential FTP servers? [yes] Enter Getting the list from 192.128.5.191 (ftp.openbsd.org)... FAILED Failed to change directory. Server IP address or hostname?
|
Detta är normalt och det väntade uppförandet under pre-release. Installationsprogrammet letar efter en FTP-litsa på den primära FTP-servern i en mapp som inte finns tillgänglig innan release dagen, därför får du detta fel.
Använd FTP mirror list för att hitta din favorit FTP-spegel och skriv in den manuelllt.
Notera: Du ska inte få detta felmeddelande på en -release eller från CD-skivan.
4.12.5 - När jag loggar in, står det "login_krb4-or-pwd: Exec format error"
Kerberos IV har tagits bort från OpenBSD 3.4, men genomförde du en uppgradering ligger fortfarande de gamla Kerberos IV binärerna kvar. Detta är ett problem på i386, eftersom de äldre filerna är i a.out-format och därmed inte går att köra under en standard EFL-kärna (vilken har a.out-emulering avstängd, mer information här).
Om du stöter på detta problem måste komma runt krb4 när du loggar in:
OpenBSD/i386 (puffy.openbsd.org) (ttyC0)
login: joeuser:passwd
password:
Du kan använda somma "username:passwd"-syntax med ssh och med su(1) för att logga in. Ändra nu i /etc/login.conf och ta bort krb4 referenser.
4.12.6 - Min partitionstabell är blank eller trasig i fdisk!
Då och då upptäcker en användare att ens system fungerar bra men när man testar fdisk wd0 ser man en helt tom (eller ibland bara massa skräp) i partitiontabllen. Detta beror oftast på att man har skapat en partition i fdisk(8) med en "offset" av 0 sektorer istället för one track offset som det borde vara (notera: detta antas vara en i386 eller amd64). Andra plattformar har andra inställningar (vissa behöver ingen offset). Datorn startar med hjälp av PBR istället för MBR.
Detta kan fungera men kan innebära problem när man ska göra underhåll och bör fixas. För att lösa detta måste hela hårddiskens filsystem återskapas (ifall du vet vad du gör kan det fungera att bara återskapa din disklabel och MBR och endast förlora och återskapa första partitionen).
4.13 - Anpassa installationen
siteXX.tgz
file
OpenBSD's installation/uppgraderings-script tillåter val av en av användaren skapad installationsset kallad "siteXX.tgz", där XX är release versionen (exempel 3.6), siteXX.tgz-filen är som de andra filseten, en gzip(1)-komprimerad och tar(1)-arkiverad med roten '/'. Denna fil kommer installeras sist, efter alla andra filset.
Denna möjlighet gör det möjligt för användaren att skriva över de "normala" filerna och därmed anpassa installationen eller uppgraderingen.
Exempelanvändning av siteXX.tgz:
- Skapa en siteXX.tgz som innehåller alla filer som du ändrade på den första installationen av OpenBSD. Sen när du installerar väljer du helt enkelt siteXX.tgz och alla ändrade filer installeras.
- Skapa en serie av maskinspecifika mappar som innehåller speciella siteXX.tgz filer för just den maskinen. Installation av maskiner (exempel en med ett annat grafikkort) kan göras med hjälp av lämplig siteXX.tgz.
- Lägg alla filer som du vanligen ändrar i samma siteXX.tgz-fil - /etc/skel filer, /etc/pf.conf, /var/www/conf/httpd.conf, /etc/rc.conf.local, etc.
install.site/upgrade.site script
Som i det siste steget i installationen/uppgraderingen kommer scriptet leta i rot-katalogen efter install.site eller upgrade.site, beroende på vad som har valts och köras i en chroot:ad miljö för att installeraas som systemets rot. Kom ihåg, uppgraderingen görs från start filsystem så mål filsystemet är egentligen /mnt. Men, ditt script kan skrivas som om det körs i den "normala" roten. Eftersom detta script körs efter att alla filer har installerats har du nästan full funktionalitet (i single user mode) när ditt script körs.
Notera att install.site måste vara i siteXX.tgz file, medan upgrade.site kan läggas i roten innan uppgraderingen eller i siteXX.tgz
Scriptet kan användas till många saker:
- Ta bort filer som installerades men som du inte behöver.
- Göra en direkt backup av systemet innan du utsätter det för resten av världen.
Tyvärr går det inte att använda pkg_add(1) härifrån.
Kombinationen av siteXX.tgz och install.site/upgrade.site filerna ger användarna stora möjligheter att anpassa installationen utan att behöva bygga egna installationsset.
4.14 - Hur kan jag installera ett antal liknande system?
Här är några verktyg som du kan använda när du ska köra ett antal liknande OpenBSD-system.
siteXX.tgz och install/upgrade.site
Kolla texten här över.
Återställ från dump(8)
De flesta plattformars installationsmedia inkluderar restore(8), vilket kan användas för att återställa efter en backup gjord av dump(8). Du kan starta från en diskett, CD, eller bsd.rd, sen fdisk, disklabel, och återställ till den önskade konfiguration från ett band eller annat media och installera rätta boot blocks. Fler detaljer här.
Diskavbildning
Olyckligtvis så finns det inga diskavbildningspaket som kan göra en avbildning av endast det använda utrymmet med FFS. De flesta större diskavbildningsprogrammen kommer behandla OpenBSD-partitionen som en "vanlig" partition och kan göra en avbildning av hela hårddisken. Detta räcker oftast, men med mycket bortkastat utrymme - en 10 Gb /home kräver 10 Gb avbildning även om det inte finns en enda fil i den.
Även om du kan installera en avbildning till en stor hårddisk kan du inte direkt anävnda det extra utrymmet, och du kan inte installera den till en mindra hårddisk.
Om detta är acceptabelt är dd det du behöver. Det tillåter dig att kopiera en disk till en annan, sektor-för-sektor. Programmet ger samma möjligheter som en kommersiell variant utan kostnad.
4.15 - Hur kan man få dmesg(8) att rapportera installationsproblem?
När man rapporterar ett problem är det viktigt att inkludera hela dmesg(8).
Ofta när du behöver göra detta är det på grund av att systemet inte funkar eller inte vill installeras så du har tillgång till hårddisk, nätverk eller andra delar som behövs för att skicka dmesg till lämplig mail-lista. Men det finns andra sätt:
- Diskett: Disketten och CD-skivan har tillräckligt med verktyg för att spara din dmesg till en MS-DOS diskett som kan läsas på en annan dator. Placera en MS-DOS-formaterad diskett i diskettläsaren och kör följande:
mount -t msdos /dev/fd0a /mnt
dmesg >/mnt/dmesg.txt
umount /mnt
Har du ett annat OpenBSD-system kan du också skriva till en OpenBSD-kompatibel diskett - ofta har disketten tillräckligt med utrymme för dmesg. I så fall, använd inte "-t msdos" i exemplet ovan.
- Seriell konsol: Genom att använda en seriell konsol och fånga utskriften på en annan dator är ofta det bästa sättet att fånga diagnosinformation - speciellt om datorn "får panik" precis efter start. Du behöver förutom en extra dator en seriell kabel (ofta noll-modem kabel) och en terminalemulator som kan fånga utskriften till en fil.
Information om hur du sätter upp en seriell konsol finns här i FAQ:n; för att fånga en logg av installationen är följande kommando tillräckliga.
i386
Vid boot loader prompten:
boot> set tty com0
Detta gör att OpenBSD använder första seriella porten (ofta COM1 eller COMA in dokumentationen) som seriell konsol. Standard baud rate är 9600.
Sparc/Sparc64
Dessa datorer kommer automatiskt att använda en seriell konsol om det inte finns något tangentbord. Om du har ett tangentbord och en skärm kan du fortfarande tvinga datorn att använda en seriell konsol genom att skriva detta efter ok prompt.
ok setenv input-device ttya
ok setenv output-device ttya
ok reset
- FTP: Under vissa förhållanden kan du använda ftp(1)-klienten på boot-disken eller CD-ROM:en för att sända dmesg till en lokal FTP-server.
4.16 - Uppgradera/ominstallera OpenBSD/i386 med bsd.rd-a.out
Normalt är det möjligt att uppgradera och installera med bsd.rd-kärnan. Men, i OpenBSD 3.4 på i386 byttes det exekverbara formatet ut från a.out till ELF, så äldre "boot
loaders" (OpenBSD 3.3 och före) kan inte köra det "nya formatet" av bsd.rd-kärnan.
För att komma runt detta problem och uppgradera med bsd.rd, skapades en a.out-version av bsd.rd som en del av OpenBSD/i386 v3.5 FTP distributionen. Denna fil, bsd.rd-a.out, kan inte bootas av OpenBSD 3.3 och före, men är en riktig OpenBSD 3.5 kärna, inklusove den nya ELF "boot loadern" kan användas för att "boota" en OpenBSD/i386 3.5 från ett äldre system.
Ladda ner bsd.rd-a.out och lägg den i din dators root-katalog. Starta datorn med den istället för den normala bsd eller bsd.rd som visas här (specifiera bsd.rd-a.out som boot-kärnan).
Efter att du installerat ett minimalt 3.5 (base35.tgz, etc35.tgz, bsd), ladda ner 3.6 (eller -snapshot) bsd.rd och installera från den.